Ir para o conteúdo

Uza-na'in:Zacarias Domingos Ximenes

Husi Wikipédia, ensiklopédia livre

"MEDIA INTERNAL"

[edita]

Definisaun ba Memória Interna

Memória interna ne'e memória ne'ebé bele asesu diretamente husi processor nian. Iha kazu ida ne'e rai hela iha memória prinsipál bele sai dadus ka programa. Funsaun prinsipál memória rasik mak:

1. salva dadus husi pesoal input ba dadus ne'ebé haruka ba ALU (Arithmetic no Unidade Logic) ba prosesamentu.

2. poupa deskonfia ALU prosesamentu molok atu haruka ba programa Accommodating pesoal rezultadus / instrusaun mai husi pesoal input ka devices lembrete sekundáriu ida.

Tipu - Tipu Memória Interna

1. ROM (Read De'it Memória)

  Ne'e hardware kona ba ida semiconductor computer chip memória, sé nia konteúdu bele de'it atu lee. Dadus tipu memória ida ne'e bele de'it atu lee, no bele la hetan hakerek ona liu-liu tan. Tipu memória ida ne'e laos volatil, katak dadus ne'ebé rai hela naun-volatil (lakon) se karik nia fornesimentu poder mak fila.

Tanba memória ida ne'e sei uza atu haloot programa prinsipál ba sistema ne'e.ROM based test husi vendor computer no hatama programa ka dadus ida. Kona ba PC, ROM ne'e hanaran BIOS nian (Báziku Sujestaun / Prodús Sistema) ka ROM-BIOS. Instrusaun iha BIOS ida ne'e hodi oho husi microprocessor nian bainhira computer ne'ebé mak hahú.

To'o oras ne'e hatene kona-ba tipu oin-oin ROM ne'ebé mak sirkula no ona based test, hanesan:

PROM (Progammable Read-De'it-Memória): Se konteúdu ne'ebé mak determina husi vendor ROM, PROM faʼan toʼo no bele ho ida neʼe sai nakonu programa uzuáriu. Bainhira sai nakonu ho programa, konteúdu PROM bele la bele hasai tiha ninian.

EPROM (Erasable Programmable Read-De'it-Memória): La hanesan Ho PROM, konteúdu EPROM bele hasai tiha ona programa. Hasai tiha mak halo uza ultraviolet naroman.

EEPROM (Electrically Erasable Programmable Read-Only0Memory): EEPROM bele haloot dadus inkapasidade, maibé ida neʼe bele nafatin sai erased electrically liu husi programa ne'e. Tipu EEPROM ida ne'e No Memória. Uza memória ne'ebé akontese iha dijitál cctv maior parte, mós vídeo consoles, no BIOS chips.

() RAM (Asesu Aleatóriu Memória)

Ida neʼe hanesan tipu ida ba memória ne'ebé ninia konteúdu bele troka hanesan computer ne'ebé mak fila oin no armazenamentu dadus ne'ebé bele lee ka hakerek no bele hala'o beibeik ho dadus sira ne'ebé diferente. Tipu memória hanesan tipu ida ba volatil (volatil), dadus stored sei lakon se ninia fornesimentu poder mak fila.

Tanba razaun hirak ne'e, programa prinsipál mak la ona rai hela iha RAM. Meius aleatóriu dadus ne'ebé rai ne'ebé hela iha RAM bele hetan asesu ho maneira aleatóriu. Dala barak RAM memória module traded ho kapasidade 128 MB, 256 MB, 512 MB, 1 GB, 2 GB no 4 GB.

RAM fahe ba tipu rua, liu-liu ba tipu maisomenus Hanesan no Dinámiku. RAM maisomenus hanesan atu haloot bit ida kona ba informasaun iha flip-flop ida.RAM maisomenus hanesan normalmente uza ba kandidatura sira ne'ebé la presiza memória RAM kapasidade ne'ebé boot.

RAM dinámiku ba haloot bit ida kona-ba informasaun, hanesan dadus payload.RAM dinámika uza capacitance odamatan ba substrate transistor mos VITIMA ida hanesan laran memória elementár ida. Atu mantein dadus rai hela RAM dinámika ne'ebé intact, dadus tenke manas lee no hakerek fali dadus ba memória. RAM dinámika uza ba kandidatura sira ne'ebé ezije boot RAM kapasidade, pur ezemplu iha computer pesoal (PC).

Tipu - ba tipu RAM

1. D RAM (Asesu Aleatóriu ne'ebé Dinámika Memória)

= > Tipu nian RAM ne'ebé stores bit ida-idak kona ba dadus iha capacitor ida ne'ebé ketak iha knua integrated ida nia laran. Dadus ne'ebé iha nia tenke ter ne'ebé fó kmaan ba periodikamente husi CPU sira ne'ebé mak la lakon. Ida neʼe halo nia funsaun públiku dinámiku tebes kompara ho memória seluk. Iha ninia estrutura, DRAM ne'ebé ezije transistor ida ne'ebé de'it no capacitor ida kada bit, tan neʼe nia tenke refleta ida ne'ebé aas tebes.

2. S-RAM (Asesu Aleatóriu maisomenus Hanesan Memória)

= > Iha nian SRAM la uza capacitor ida. SRAM resulta iha ne'e la presiza atu bele refreshed periodikamente hanesan ho DRAM. Ida neʼe halo ona halais ida ne'ebé aas liu ba DRAM. Bazeia ba ninia funsaun ne'ebé fahe ba Asynchronous no Synchronous.

3. EDO RAM (Hanaruk Dadus Sai Memória Accses Aleatóriu)

= > Tipu nian RAM  ne'ebé bele haloot no retrieve nian ba memória ba anin

MEDIA ESTERNAL

Enjeñaria computer sei iha valór bainhira ida neʼe bele halo interaksaun ho mundu liur. Aleinde ne'e, ba computer sei la servisu se nia bele la halo interaksaun ho mundu liur. Foti ezemplu, oinsá mak ita bele hanorin CPU atu hala'o operasaun ida, bainhira iha keyboard laiha. Oinsá mak ita haree servisu ne'ebé sistema computer no monitor bainhira la adamonitor. Keyboard pesoal esterna pertense ba computer ida.

Devices esterna ligasaun haʼu / modular O mak dala barak refere ba hanesan devices importante ida hosi, ka ba peripherals naran deʼit.

Sistema baze sei la vale laiha ekipamentu input no prodús. Operasaun haʼu / O hetan liu husi devices esterna ne'ebé fó meius ida hodi troka dadus entre ba moto sira nian no ambiente esterna lubuk ida. Devices esterna ligadu ba computer nian husi ligasaun ida ho haʼu / Oh modular

Ligasaun ne'ebé uza atu troka kontrolu, estatutu no dadus entre haʼu / modular O mak dala barak refere ba hanesan pesoal ida ne'ebé importante ida hosi, ka ba peripherals naran deʼit.

klasifikasaun

Iha jerál, devices esterna klasifika ba kategoria 3:

1. ema Readable devices relasiona ho direitus umanus sira hanesan uzuáriu computer.

Adekuadu atu komunika ho uzuáriu computer.

Ezemplu: monitorizasaun, keyboard, mouse, printer, joystick, empeñu disk.

2. makina readable devices asosiadu ho ekipamentu. Normalmente ida sensor module no transducers ba monitorizasaun no kontrolu ba atausistem ekipamentu. Adekuadu atu komunika ho ekipamentu.

3. komunikasaun atu komunikasaun devices asosiadu ho jauh ida. Misalnya:

NIC no modem. adekuadu atu komunika ho devices remota.

Eletrónikus ba haʼu / O module ne'ebé mak iha forma kontrolu deit, estatutu no dadus.

Oinsá mak nia Serbisu Jerál

Devices esterna ligadu ba computer nian husi ligasaun ida ho haʼu / Oh informasaun. Ligasaun ne'ebé uza atu troka kontrolu, estatutu no dadus entre haʼu / Oh module ho devices esternal.

Dadus ne'ebé iha forma konjuntu bits atu haruka ba haʼu nian / Oh module ka simu husi haʼu / Oh module. Kontrolu sinal determina atu bele halo pesoal, hanesan haruka dadus kona ba haʼu nian funsaun / module O (SUJESTAUN ka LEE), simu dadus husi haʼu / module O (REZULTADUS ka HAKEREK), pontu situasaun, ka iha forma ida kontrolu espesífiku funsiona hodi ba pesoal. Estatutu sinal marka estatutu ba pesoal. Pur ezemplu PRONTU / PRONTU atu hatudu prontidaun pesoal, atu hato'o dadus.

Kontrola logic ne'ebé relasiona ho pesoal sira ne'ebé kontrola ba operasaun devices responde ne'ebé mai husi haʼu, / Oh module. Ba transducer converts dadus husi enerjia elétrika ba enerjia seluk durante nian no kona ba forma balu kona-ba enerjia ba enerjia elétrika durante sujestaun. Iha jerál, ida buffer asosiadu ho transducer atu akomoda dadus enkuantu transfere entre haʼu / Oh module no mundu liur. Dimensaun buffer sira ne'ebé mak jeralmente bits 8 to'o 16.

Prinsípiu kona ba servisu ne'ebé halo input devices muda mak haruka ema ne'ebé bele komprende ema iha forma ida ne'ebé mak hatene computer (makina readable forma), ida ne'e signifika muda orden iha forma ida ne'ebé mak hatene ema kona ba dadus ne'ebé kompriensível ba computer husi kodiku binary (binary encoded informasaun). Pesoal input bele klasifika ba kategoria rua, devices input direta liu-liu no input devices indireta. Direta input pesoal ne'ebé benefisiu ne'ebé uza diretamente prosesa iha CPU, lahó klean kona ba komunikasaun sira seluk. Maske la ida direta input pesoal input mak tama diretamente iha roses babain tun CPU.

ligasaun

Devices esterna bele ona liu hosi kanál, portu ka plugs espesífiku. Kona ba PC ida, kanál ida ne'e maka bain kanál serial, paralelu ida kanál, kanál USB no kanál PCMCIA. Iha aplikasaun balun, pur ezemplu hodi kombina ho telefone, mós bele uza Infrared Kanál (IrDA).

Objetivu Komunikasaun Sinkronizasaun mak katak dadus transmitted bele interpreta (komprende) husi receiver ho apropriadu no loloos.

Sinkronizasaun funsaun:

• Iha orden ba montante hatene liuliu no loloos se sinal hetan reprezenta bit ida kona ba dadus (sinkronizasaun bits).

• Iha orden ba montante hatene liuliu bit dadus (dadus bits), neʼebé halo nia karakter (karáter sinkronizasaun).

Komunikasaun devices permite komputadór hodi troka dadus ho devices remota sira, ne'ebé bele pesoal ida  ne'ebé umanu readable, terminál serperti, makina pesoal readable ka computer seluk mós.

Portu Computer

Portu computer hardware funsiona nu'udar eletrónikus computer ida ho computer ida ka pesoal seluk.

portu serial

Tipu ida ne'e haruka, no hetan dadus ne'ebé ema ida bit iha tempu ida iha okos ida ne'ebé de'it.

Uza entre sira seluk: LCD

Portu paralelu

Diferensa iha Memória Ram no HDD

Diferensa  Ram Memória no Ram motiva makaʼas tebes no nia empeñu makaʼas mak hardware computer rua ne’ebé iha funsaun ba prosesu no haloot dadus no instrusaun. Iha jerál, kapasidade boot liu ba memória ida, dadus barak liu no instrusaun ne'ebé bele prosesa.

Aleinde ne'e, RAM  ka la susar memória mós funsiona nu'udar dadus armazenamentu mediu iha computer motiva makaʼas kompostu hosi konjuntu magnetic hard disk no rotativa, no mós komponente eletróniku seluk ne'ebé apoia.

Hatutan tan ne'e, tinan ida ne'ebé susar uza disk belar ne'ebé hanaran bikan ida, ne'ebé iha parte rua ne'e hotu mak coated ho materiál ida  ne'ebé mak dezeña hodi magnetically haloot ó informasaun.

Disk-disk

  Atu hatene  lalais liu husi funsaun daruak mak memória ida, memória RAM mak uza hodi haloot dadus computer ka instrusaun ba tempu uitoan, neʼe karik, ba computer restarted ka shutdown, dadus ne'ebé mak sei lakon ka instrusaun.

Iha parte seluk, memória hard disk mak memória computer ne'ebé uza hodi  haloot dadus inkapasidade. Bainhira computer ne'ebé mak taka tun ne'ebé nia bele sei fila fali ó hatene tan.

Ezemplu kona ba dadus  ne'ebé normalmente ita haloot kona ba empeñu makaʼas mak computer operasaun sistema ida, dadus empregu, aplikasaun no arkivu importante.

Maske dadus ka instrusaun rai hela temporariamente iha memória RAM mak mandamentu ida ne'ebé katak imi mak fó ba computer, hanesan bainhira hala'o aplikasaun ida, halai kona hato'o ka bainhira ita type buat ruma kona ba ita nia keyboard, intsturksi sei hetan resposta RAM memória haloot aleatóriu ba tempu uitoan no depois oho husi processor nian.

Lee mós:

Di'ak Processor preokupasaun Hirak Perangkatkeras.net Versaun

Tipu ba Computer Memória Jerál

Neineik Computer motiva susar, ida ne'e mak kauza Fizikamente memória RAM mak ki'ik no elongated, ne'ebé  mak ita bele haree iha ligasaun maka'as ho vaga motherboard tipi PC ka laptop, maske dimensaun fíziku la susar boot.

Diferensa iha Memória Ram No Hardisk2.

Computer Ram Memória

Diferensa iha Memória Ram no HDD

Livru-nota Memória

Dimensaun unidade memória RAM mak GHz (Giga Hertz). Kapasidade  ne'ebé boot liu ba computer RAM memória, dezempeñu ba lalais liu. Dimensaun merkadu memória RAM mak katak ema barak mak faʼan hanesan 1 GB, 2GB, 4GB, 8GB ka 16 GB. RAM teknolojia ne'e mós la hanesan ho ema seluk, maibé iha jerál ida ne'e ida komun SDRAM, DDR II no DDR III.

Atu motiva makaʼas kapasidade medida unidade ne'e normalmente naran GB (Gigabyte). Boot ba tinan ne'ebé maka'as ba test ida, sei halo uzuáriu barak liu fleksivel atu haloot dadus iha medida sira ne'ebé boot.

Dimensaun merkadu motiva maka'as ne'ebé bele fa'an ba dimensaun 80 GB, 160 GB, 250GB, 500GB ka 1TB. Entaun, ba imi neʼebé hakarak atu sosa RAM ka empeñu makaʼas, ita tenke ajusta ba ita nia nesesidade. Tanba ezemplu se ema ida designer ka IDA ne'ebé profisionál ita nian kandidatura uza loroloron rekizitu katak tenke presiza memória ram no drives ne'ebé serbisu ho kapasidade aas, tuirmai, ajusta ba ita-nia nesesidade.

Nune'e  mos, diferensa artigu Ram Memória no HDD bele sai folin boot.

TIPU MEMÓRIA NO FUNSAUN

Liafuan "memória" mak uza hodi deskreve knua eletróniku ne'ebé bele akomoda instrusaun dadus no programa. Memória bele konsideradu hanesan fatin serbisu nian ida ba computer no memória determina, mós, tamañu no programa sira ne'ebé bele hasoru iha tempu hanesan, nune'e mós montante kona ba dadus ne'ebé bele prosesa.

Bazeia ba lalais ba iha memória mak hatama haat:

1. REJISTU MEMÓRIA

    Ne'ebé  hanesan tipu ida ba memória asesu lalais ba fastest, memória ida ne'e  kona ba CPU / processor.

Ezemplu:

   Dadus mak rejista, atende  mak rejista, stack pointer rejistu, ne'ebé Atende Rejistu Memória, haʼu / O Hatan Rejistu, seluk tan.

2. CACHEL MEMÓRIA

        Memória kapasidade govenu nian limitadu, memória high-speed karun liu duke utama memória. Cache entre memória prinsipál no processor e mak rejista, mak servisu ba processors la diretamente refere ba memória prinsipál atu nune'e bele hadia dezempeñu.

Memória cache iha neʼebá mak hatama 2:

1. cache memória internu kona-ba processor, memória cache lalais kona ba tipu acces ne'ebé       aas tebes, no folin mak mahal tebes. Dapat haree iha processor ne'e hanesan P4 P3, AMD-ATHLON nsst. Aas kapasidade L1, memória L2 Cache, aas no processor lalais.

2. Cache memória mak disponivel iha liʼur processor, ne'ebé mak lokaliza iha Inan konsellu administrasaun, tipu memória asesu lalais ne'e aas tebes, maske la hanesan aselera hanesan tipu dahuluk kona-ba memória cache (katak processors interna). Kapasidade boot liu ba, liu karun no lailais. Kapasidade memória cache kb 256, 512 kb, 1 Mb, 2 Mb seluk-seluk tan.

3. PRINSIPÁL MEMÓRIA

Memória ida ne'e serve ba haloot dadus no programa sira.

Tipu memória prinsipál sira:

-Asesu aleatóriu Memória (RAM)

Memória Asesu aleatóriu (RAM), ka memória ne'e dala barak hanaran, mak hanesan ekipamentu computer (hardware / hardware). Ram mak tipu ida kona ba dadus armazenamentu pesoal based test ida ka seluk eletróniku komunikasaun sosiál (PDA, HP, livru-Nota, Netbook, nsst) ne'e temporária de'it.Neʼe mak kuandu computer ne ' ebé mak fila bá, tuirmai, instrusaun ka dadus ne'ebé fó ona salvasaun iha RAM hotu-hotu sei lakon tan neʼe,

Ram funsaun mak atu haloot instrusaun atu hasai nia husi computer enkuantu pesoal nian.

Iha neʼebá sira tipu oin-oin RAM ne'ebé iha merkadu ohin SRAM, EDORAM, SDRAM, DDRAM, RDRAM, nsst. VGRAM.

Tuir Tipu memória ne'ebé iha ona sirkula:

RAM FPM (Lailais Pájina Bainhira DRAM)

    DRAM mak memória modelu ida  ne'ebé boot tebes (dezenvolvimentu iha okaziaun RAM ninia kartaun RAM) mak hetan iha kona ba 1987 .RAM  mak sei fraku lalais no kapasidade atu atende dadus barak, iha loron 30 pin ain (brass plate memória númeru / vaga tpi) bele de'it atu konkorre iha clock máximu ne'ebé MHz 16 MHz 66 ho asesu ba nasional  ne'ebé besik 50 ns , ne'e tan asesu ba dadus iha memória pemoresesan sei la'o neneik liu, ne based test Intel 386.

2. EDO RAM (Hanaruk Dadus-Trigu RAM)

   EDO-RAM  funsaun hanesan RAM, maibé tipu ida  ne'e iha servisu aas tebes ida kona-kapasidade no lalais atu lee no transferénsia dadus. EDO-RAM hanesan forma ida SIMM (Úniku Inline Memória Module). Haree ba dahuluk iha tinan 1995 resultadu husi expansaun FPM RAM, dalan ba clock mhz 33-66 no iha ain 72 pin nian. Ida neʼe mak hanesan iha teknolojia foun adisionál iha chip ida ne'ebé inklui Chace util tebe-tebes iha tempu asesu prosesamentu dadus husi RAM, halais EDO RAM aumenta kuaze 40-50% hosi FPM RAM  liu fali ninia processor, mak discontinua bainhira ba computer intel 486.

3. SD RAM (RAM Dinámika Synchronous)

   SDRAM mak memória ida ne'ebé bele halo avaliasaun ba dadus ka informasaun maka'as liu kompara ho EDO-RAM. SDRAM hanesan forma ida DIMM (Duplu Inline Memória Module). Modelu / tipu barak liu atu tahan memória ba RAM  ne'ebé hetan  inkapasidade permanente sirkula iha merkadu fatin no tun tiha ho tipu ida kona ba memória tanba baru.memori ida  ne'ebé mosu husi tinan 1996 sedu toʼo besik tinan 2001 sei uza husi plataforma mainboard ne'ebé  fó sai iha tempu neʼebá, Husi Pentium haʼu, II, III, to'o emerjensia sedu ba computer Pentium IV. RAM ne'ebé mak dalan atu 100-133 mhz FSB clock, 168 pin no uza eletrisidade nian 3.3 volts, iha kapasidade atu mensingkronkan kona ba clock memória ne'e clock ida kona-ba processor, ne'ebé hamosu sistema baze atu konkore ekilibradu ho liafuan seluk bainhira dadus pemoresesan liu lalais no ho efisiénsia.

4. Terseira RAM (Rambus Dinamika RAM)

   RDRAM mak  memória high-speed, digunaan hodi fó apoiu ba Pentium processor 4. tipe RDRAM RIMM  vaga tpi, ne'ebé hanesan ba vaga tpi SDRAM. RAM ne'ebé dezenvolve hosi Rambus iha kapasidade atu halai iha clock FSB 800/1066, 184 máski-pin, no utilizasaun podér nian poder 2.5 volts, diferensa prinsipál sira ne'ebé  kompara ho DDR RAM  memory lia bosok iha oinsá ida ne'e  prosesu dadus.