Saltar para o conteúdo

Ichthyosaurus

Husi Wikipédia, ensiklopédia livre
Rekonstrusaun

Ichthyosaurus (Gregu: ιχθυς/ichthys = "ikan" no σαυρος/sauros = "lafaek") maka jéneru ida ne'ebé mate ona hosi grupu Ictiossauro sira.[1][2][3] Fósil sira datadu ba Jurásiku Inferiór (Hettangian to'o Sinemurianu) no hetan ona iha Europa (Béljika, Inglaterra, Suisa no Alemaña). Ida-ne'e maka ichthyosaurus ida ne'ebé koñesidu liu no mós jéneru ho naran hanesan hosi grupu ida-ne'e. Olotipu Ichthyosaurus nian maka fósil ida ne'ebé prezerva di'ak liu iha sékulu XIX. Ida-ne'e deskobre hosi Mary Anning iha Inglaterra.[4]

Iha tinan 2021, fósil sira hosi ichtiosauru ida hetan iha foho Lesululi (suco Meligo, munisípiu Bobonaro) iha Timór Lorosa'e.[5]

Deskrisaun

[edita]
Ichthyosaurus kompara ho ema

Ichthyosaurus ki'ik liu duké ichthyosaurus sira seluk. Maioria espesímen sira nia naruk metru rua de'it. Espesímen boot liu ne'ebé hatene to'o ohin loron maka naruk metru 3.30.[6] Eskeletu Ichthyosaurus atus resin ne'ebé prezerva ho di'ak hetan ona iha fatuk sira Jurásiku nian iha Holzmaden iha Alemaña. Iha ruin balu, artikulasaun sira sei movimenta hela. Aleinde ne'e, embriaun sira hetan deskobre iha espesímen balu nia kabun, ne'ebé indika katak Ichthyosaurus viviparous. Fósil sira ne'ebé hanesan hetan mós iha Stenopterygius.[7][8] Deskobrimentu alemaun sira husi Ichthyosaurus, ne'ebé nia kulit nia kontornu sira mós koñesidu, prova katak nia iha fin dorsal ne'ebé isin-boot no fin kaudal ne'ebé boot.

Paleobiolojia

[edita]
Ichthyosaurus breviceps ida nia fósil

Ruin tilun nian husi Ichthyosaurus harii metin, karik uza hodi transmite vibrasaun sira husi bee ba tilun laran. Maski nune'e, aleinde rona, haree mós importante atu bele kaza; Tanba ne'e, órbita ne'e hetan protesaun hosi "eskudu sira" ne'ebé ossifikadu. Ichthyosaurus coprolites hatudu katak nia han ikan no kalamar.[9]

Uluk ema hanoin katak Ichthyosaurus tau oan iha rai, maibé fósil sira hatudu katak nia moris. Animál sira ne'e adaptadu kompletamente ba moris iha bee laran. Bainhira moris, labarik sira provavelmente moris ho ikun uluk atu prevene sira atu labele mout.[7]

Ligasaun ba li'ur

[edita]
Commonscommons:Main Page
Commons
Commons: Ichthyosaurus – Imajen sira


Referensia

[edita]
  1. Michael W. Maisch, Andreas T. Matzke: The Ichthyosauria (= Stuttgarter Beiträge zur Naturkunde. Serie B: Geologie und Paläontologie. Bd. 298, ISSN 0341-0153). Staatliches Museum für Naturkunde, Stuttgart 2000
  2. Christopher McGowan, Ryosuke Motani: Ichthyopterygia (= Handbook of Paleoherpetology. Tl. 8). Verlag Dr. Friedrich Pfeil, München 2003, ISBN 3-89937-007-4.
  3. Michael W. Maisch, Achim G. Reisdorf, Rudolf Schlatter, Andreas Wetzel: A large skull of Ichthyosaurus (Reptilia: Ichthyosauria) from the Lower Sinemurian (Lower Jurassic) of Frick (NW Switzerland). In: Swiss Journal of Geosciences. Bd. 101, Nr. 3, 2008, p. 617–627, ISSN 1661-8726.
  4. Robert Jurmain, Lynn Kilgore, Wenda Trevathan: Essentials of Physical Anthropology. Thomson/Wadsworth, Belmont, CA 2006, ISBN 0-495-03061-9.
  5. IGTL - Instituto de Geociências de Timor-Leste: 𝐒𝐨𝐜𝐢𝐚𝐥𝐢𝐳𝐚çã𝐨 𝐛𝐚 𝐜𝐨𝐦𝐮𝐧𝐢𝐝𝐚𝐝𝐞 𝐥𝐨𝐜𝐚𝐥 𝐢𝐡𝐚 𝐂𝐚𝐢𝐥𝐚𝐜𝐨, 𝐦𝐮𝐧𝐢𝐜í𝐩𝐢𝐨 𝐁𝐨𝐛𝐨𝐧𝐚𝐫𝐨, 𝐬𝐨𝐛𝐫𝐞 𝐟ó𝐬𝐬𝐞𝐢𝐬 𝐫é𝐩𝐭𝐞𝐢𝐬 𝐦𝐚𝐫𝐢𝐧𝐡𝐨𝐬 (𝐢𝐜𝐡𝐭𝐡𝐲𝐨𝐬𝐚𝐮𝐫 𝐛𝐨𝐧𝐞𝐬), 19. Oktober 2024, abgerufen am 19. Oktober 2024.
  6. Dean R. Lomax, Sven Sachs: On the largest Ichthyosaurus: A new specimen of Ichthyosaurus somersetensis containing an embryo. In: Acta Palaeontologica Polonica Bd. 62(3), p. 575–584, 2017, doi:10.4202/app.00376.2017.
  7. 7,0 7,1 Ronald Böttcher: Neue Erkenntnisse über die Fortpflanzungsbiologie der Ichthyosaurier (Reptilia) = New information on the reproductive biology of ichthyosaurs (= Stuttgarter Beiträge zur Naturkunde. Serie B: Geologie und Paläontologie. Bd. 164). Staatliches Museum für Naturkunde, Stuttgart 1990
  8. David M. Martill: Soupy Substrates: A Medium for the Exceptional Preservation of Ichthyosaurs of the Posidonia Shale (Lower Jurassic) of Germany. In: Kaupia. Darmstädter Beiträge zur Naturgeschichte. Bd. 2, 1993, ISSN 0941-8482, p. 77–97.
  9. Douglas Palmer: The Marshall Illustrated Encyclopedia of Dinosaurs and Prehistoric Animals. Marshall Publishing, London 1999, ISBN 1-84028-152-9, p. 80.