Programing

Husi Wikipédia, ensiklopédia livre

PROGRAMMING LANGUAGE Saida mak Programming Language ? Liafuan Programasaun mak hanesan notasaun nebe’e mak uja hodi deskreve prosesu komputasaun iha formatu ida nia laran nebe’e komputador no ema bele le’e. • Dezenho hodi fasilita komunikasaun entre ema ho ema. • Dezenho hodi fasilita komunikasaun entre komputador no ema.

Funsaun husi liafuan programasaun: Liafuan Programasaun atu prosesa dadus tuir instruksaun nebe’e mak ita hatama. Output husi liafuan pemrograman mak sai programa ou aplikasaun. Ex:  Programa nebe’e mak uja iha supermerkadu  Lojas  Lampu sinais trafiku  Nst.

Nivel Liafuan Programasaun Nivel husi Liafuan programasaun sei fahe ba parte tolu: • Liafuan makina (Machine Languages) • Liafuan montada (Assembly Languages) • Liafuan nivel altu (High Level Languages)

Liafuan Makina Komesa husi ENIAC dan EDVAC, komputador jerasaun primeiru nebe’e mak halo husi John W. Mauclhy dan John von Neumann iha tinan 1944.ENIAC uja Decimal Arithmatic EDVAC uja Binary ArithmaticIha mudansa makas ou boot depois de decade 4 iha era EDVAC.


Assembly Languages Komesa husi tinan 1950,Bele mos temi symbolic machine languages. Simbol nebe’e uja atu fasilita aspetu programasaun mak: • Mnemonic Opcodes • Symbolic Names • Memory Address Automatic Assignment Addressing Modes High Level languages • Komesa iha tinan 1950 • Iha kapasidade atu reprejenta merepresentasikan algoritma nebe’e mak kompleks • liuHuman-oriented readability • Machine-independent Komparasaun • Machine Language 10100101 00000001 11100101 00000010 10000101 00000011 • Assembly LOAD A ADD B STO C • High Level (ex:Pascal C := A + B;

Nivel Liafuan Programasaun Liafuan programasaun agora tama ona iha jerasaun 5: 1. Liafuan makina (Machine Languages) Liafuan makina la uja ona iha tempu agora, bele dehan liafuan komputador, nebe’e mak kompostu husi karakter nol (0) no satu (1), dala ruma ema bolu ou temi ho naran bahasa biner. 2. Liafuan montada (Assembly Languages) Hanesan jerasaun 2 husi bahasa assembly nebe’e mak kompletu liu, relativu liu atu kompiende husi ema programmer sira, barak liu uja kode mnemonic hanesan MOV, SUB, CMP, JMP, JGE, JL, LOOP. 3. (Procedural Programming) Hanesan jerasaun 3 mosu programasaun procedural nebe’e mak adapta husi liafuan ema nian, maibe sei kahur ho simbolu-simbol special mak hanesan: {, }, ?, <<, >>, &&, ||, ; nst. 4. ( Fourth-Generation Language ) Hanesan bahasa query nebe’e strutura ona, (SQL, Structured Query Language) dala barak liu aplika ba iha base de dadus no manipulasaun base de dadus nebe konyese ho DDL (Data Definition Language) no DML (Data Manipulation Language). 5. Programming Language Based Object Oriented & Web Development Jerasaun 5 hanesn bahasa nebe mak hare liu aspeitu efisiensi no oinsa atu uja fila fali (re-use) modul-modul nebe’e mak kria uja bahasa nivel altu nebe’e temi ho naran (intellegent programming).